1. Tänk på andra nivån
På 1930-talet ville den australiensiska regeringen eliminera skalbaggar som förstörde landets sockerrör.
Så de släppte ut tusentals agapaddor i sina plantage med förhoppningen att de skulle döda skalbaggarna.
Men paddorna var usla på att jaga skalbaggarna och utmärkta på att fortplanta sig.
Så idag finns det miljoner, om inte miljarder, agapaddor i Australien.
Och de gör så mycket ekologisk skada att regeringen nu klassificerar paddorna själva som skadedjur1.
Att släppa ut dem var ett kostsamt misstag som illustrerar skillnaden mellan tänkande på den första och andra nivån.
- Tänkande på första nivån: De här paddorna kan döda de skadedjur vi vill bli av med.
- Tänkande på andra nivån: De här paddorna kan frodas och bli till skadedjur själva.
Kontentan?
När du försöker lösa ett komplicerat problem, tänk noga igenom de följdeffekter som varje lösning kan ha.
På det sättet så kan du undvika att göra en dålig situation ännu värre.
2. Multiplicera med noll
På 1980-talet var basketspelaren Leonard “Len” Bias en supertalang.
Han var lång, otroligt skicklig och enormt atletisk.
Experterna var alla överens om att han skulle bli en av de bästa spelarna i världen.
Det var bara ett problem.
Bias hade utvecklat ett kokainberoende.
Och två dagar efter att han valdes i NBA-draften så dog han i en överdos2.
Den tragiska historien om Len Bias illustrerar en enkel regel som vi alla får lära oss i matematikundervisningen: Vad som helst gånger noll är alltid noll.
100 x 10 000 x 1 000 000 x 0 = 0
Det betyder att all din talang och ansträngning kan utraderas fullständigt av bara en svag länk i kedjan.
Om du, till exempel, har massor av hälsosamma vanor, så kommer du ändå ha en ökad risk för allvarliga sjukdomar om du sover otillräckligt.
Så försök att hitta och stärka de svagaste delarna av dina kedjor.
På det sättet så kan du säkerställa att slutresultatet inte blir noll.
3. Använd säkerhetsmarginaler
Föreställ dig att du är en ingenjör som bygger en bro.
Du har räknat ut att bron kommer att behöva bära cirka 10 000 ton trafik på en genomsnittlig dag.
Men dina beräkningar kan vara något felaktiga, och bron kan få tyngre trafik vissa dagar.
Så, för att ta höjd för det, så bygger du en bro som utan problem kan bära upp till 50 000 ton.
Den extra kapaciteten på 40 000 ton utgör en säkerhetsmarginal3.
Och det konceptet är användbart i många områden av livet.
- Om du lägger till extra bufferttid i ditt schema, så kommer du att kunna hantera oförutsedda händelser.
- Om du använder lättare vikter på gymmet, så kommer du att minska risken för felaktiga lyft och skador.
- Om du sparar en viss procent av varje lön, så kommer du att skapa en buffert för oväntade utgifter.
Genom att använda tillräckliga säkerhetsmarginaler så kan du skydda dig mot felaktiga antaganden, oförutsedda händelser och oturliga utfall.